Första och andra veckan på jobbet avklarad. Riktigt kul att vara tillbaka. Kanske få förunnat men jag trivs verkligen med mitt jobb och de uppgifter jag har. Riktigt kul. Dessa veckor har det varit många mil i bil då jag jobbat på annan ort. Mitt jobb är verkligen varierande.

Visst ibland stressigt och varför är det alltid då att när man har en dålig dag då lägger människor runt omkring mer krav på en. 

För att vara en bra ledare så anser jag att man behöver veta vilka grundvärderingar man har. De bör vara enkla och ge dig din riktiga grunden för vad du står för.

Här är mina: 

Tro – tro på mänskligheten, tron på dig, tro på mig, tro på något mer än det vi ser. Tro på att alla har något gott i sig. Tro på att alla vill väl.

Mod – våga vara modig. Stå upp för mig, ge feedback utan skuld, mod att ta feedback, mod att se glädjen i det mesta. Mod att se det goda i alla. Mod att stå upp för andra. Mod att stå upp för det jag tror/vet är rätt.

Att ha grundvärderingar som stöd i hur jag agerar som ledare. Något att luta mig mot. 

Jag anser att Skvaller är en genväg till samhörighet och förtroende mellan två eller fler personlig. Det är dock en väldigt kortvarig. Orsaken till det är att förtroendet för den som skvallrar blir direkt mindre då den som berättade skvallret uppvisar brist mot den tystnadsplikt som man önskar från någon som står en nära. Det är därför jag inte gör något vidare och varför jag väger mina ord. 

Då jag får ångest och blir orolig över att jag inte duger så påverkar det mitt ledarskap, mitt förhållande och mig som mamma. Jag behöver därför göra något åt det. När jag ramlar behöver jag kunna resa mig. Jag behöver bli en resande person, en som kan hantera sina känslor innan de blir till ångest. Innan känslorna tar över. Om man inte tar tag i det så kommer allt att drabba någon annan. Vi måste lätta på trycket. Jag vill inte någon ska gå på äggskal i min närhet. Hur känns kroppen då jag börjar rasa? När jag börjar trycka ner mig mer? Om jag märker hur min kropp fungerar så kan jag stoppa i tid, så jag kan resa mig igen. Jag behöver lära mig andas i fyrkant och vara nyfiken på mina känslor och varför jag känner som jag gör. Då kanske jag kan stoppa, andas och resa mig.

Mitt i allt som händer så har jag påbörjat min interörsutbildning och ska bli certifierad inredare. Otroligt roligt att använda andra delar av mitt huvud/själ och hjärta. Ge/skapa miljöer/möjligheter för andra. Ibland undrar jag om jag skulle vänta men tänker nu kör jag. Detta är mitt liv och då ska jag leva det också.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *